Störs du av buller från dina grannar ?

Om du störs av buller i din egen bostad och vill ha råd om åtgärder, så kan jag tyvärr inte hjälpa dig, eftersom jag endast arbetar på uppdrag av företag med tekniska utredningar. Men här följer några välmenta råd av allmän karaktär, som dock inte kan åberopas för ansvar eller juridiskt stöd.

Du börjar lämpligen med att dokumentera störningarna, dvs skriv ned klockslag och typ av ljud, under 1-2 veckor. Därefter bör du prata med din granne i lugn och saklig ton om hur du upplever situationen och varför du störs. Det är inte självklart att grannen är medveten om hur ljudet uppfattas, att byggnadskonstruktionerna kan ge oväntat svag ljudisolering, eller att du exempelvis har tidiga arbetstider och behov av att kunna sova tidigt på kvällen. Om detta inte hjälper bör du vända dig till din fastighetsägare eller störningsjour (om du bor i hyresrätt), eller din styrelse (bostadsrätt) och vidare till miljöförvaltningen i din kommun. Var noga med att tala om vilka ljudhändelser du har dokumenterat och hur du upplever ljudet, men gör inga uttalanden om grannen ifråga eftersom detta kan försvåra dina möjligheter att få rättelse och i värsta fall leda till att situationen förvärras.

Kommer störningen istället från någon form av teknisk installation i byggnaden, exempelvis fläktar, pumpar, hiss, tvättstuga, vatten, avlopp eller dylikt, så brukar miljöförvaltningen agera handfast och kräva åtgärder från fastighetsägaren. Men om bullret kommer från grannar, t.ex. musik, lekande barn, skällande hundar eller liknande, så har det visat sig vara mycket svårt att få rättelse - lagarna är otydliga och vilken myndighet som har ansvaret likaså. Besittningsskyddet är starkt, och det finns bara ett fåtal fall där störande grannar har tvingats att flytta. Om byggnaden har fått slutbevis av kommunens byggnadsnämnd är det svårt att få rättelse i efterhand. Läs mer om detta i en artikel i Bygg & Teknik här. I sista hand, om du inte får rättelse, överväg att flytta. Det kan låta hårt, men kan vara bättre än att vantrivas i dagens situation. Eller vänta en tid, situationen kanske förbättras över tid, små barn växer...

Följande information är hämtad från Folkhälsomyndighetens vägledning om buller inomhus samt buller från olika verksamheter, den ger bra information:

Buller från grannar

Ljud från grannar kan upplevas som störande, exempelvis högt ljud från tv, musik, fester och skällande hundar. Oavsett om det gäller hyresrätt, bostadsrätt eller enfamiljshus får boende inte utsätta sina grannar för alltför mycket buller (13). Men man kan heller inte kräva att det ska vara helt tyst. Normala ljud från exempelvis lekande barn, röster, fotsteg och skottning måste i många fall accepteras.

Problemet med störningar från grannar kan bero på att bostaden har otillräcklig ljudisolering, vilket gör att normala vardagsljud hörs mellan olika bostäder. Det kan röra sig om äldre fastigheter som byggdes utifrån lägre krav på isolering, eller nya eller ombyggda fastigheter som är felkonstruerade.

I alla klagomålsärenden som gäller buller inomhus handlar tillsyn i första hand om att bedöma om det finns en olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken, och en individuell bedömning görs i varje enskilt fall.

Störningar från boende regleras även i annan lagstiftning, t.ex. 12 kap. jordabalken (1970:994), bostadsrättslagen (1991:614) och ordningslagen (1993:1617). En hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare riskerar att förlora sin nyttjanderätt om den exempelvis utsätter sina grannar för störningar, t.ex. genom att spela musik på hög volym vid olika tider på dygnet.

Om miljö- och hälsoskyddskontoret får in klagomål från de boende kan fastighetsägaren bli skyldig att utreda och eventuellt åtgärda en bristande ljudisolering. Men dålig ljudisolering är inte ovanligt och man kan inte kräva att äldre fastigheter ska klara dagens nybyggnadskrav på ljudisolering. Det finns vägledning om stegljud och ljudisolering i Boverkets byggregler, och även om Boverkets regler inte gäller retroaktivt kan de vara en hjälp när miljö- och hälsoskyddsnämnden ska avgöra om det finns en brist i fastigheten. Det finns dock exempel där mark- och miljödomstolen har bedömt att enbart stegljuds- och ljudisoleringsmätningar inte var tillräckligt för att bedöma om ljudnivåerna i den klagandes bostad kan vara en olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken (14).

Om en bostadsrättsinnehavare renoverat och försämrat ljudisoleringen kan eventuella krav om utredning och åtgärder i vissa fall ställas på bostadsrättsinnehavaren, beroende på vem som bedöms ha rådighet i frågan.

Läs mer om miljöbalken och tillsyn på www.folkhalsomyndigheten.se.