Beräkningsfiler, ljud- och bildexempel

  • Nu kan man räkna ut både snabbt och korrekt, hur stor area med ljudabsorbenter som behövs för att uppfylla alla krav på efterklangstider enligt SS 25268. Att föreskriva täckningsgrad med ljudabsorbenter i en viss "ljudabsorptionsklass" enligt gällande ISO 11654 fungerar dåligt mot krav i SS 25268, och kan leda till besvärliga ansvarsfrågor. I samarbete med Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik och Knauf Danogips har ett färdigt Excelark tagits fram, som beräknar täckningsgraden för fler än 800 absorbentprodukter från marknadens ledande leverantörer. Beräkningen kontrollerar alla krav i SS 25268 och tar hänsyn till ljudabsorptionen i de material och den inredning man har i sin lokal - det ger den mest ekonomiska dimensioneringen!  Beräkningsfilen: 0.72 MB Excelfil i 2003.xls format, uppdaterad 2020-12-01 (B&L Lund har lagt till nya produkter 2020-11-25 (uppdaterad 12-01), Knauf Danoline dito 2020-03-03, Gyproc dito 2017-04-07). Användare eller tillverkare, skulle ni sakna några av era favoritprodukter i listan, kontakta mig.
  • Läs mera om ljudabsorptionsklasser, efterklangstidskrav och översiktliga snabbtabeller i en artikel i Bygg & Teknik nr 3 2009 (medförfattare Bo Gärdhagen). En artikel om buller på kontor och särskilt kontorslandskap finns här.
  • Lyssna på fem olika undertak i ett normalt klassrum, med bord, stolar, hyllor och annan ljuddiffuserande inredning som maximerar "nyttan" av ljudabsorbenterna. Hämta wav-filer och lyssna i din spelare: A5 (målat betongtak), A4 (perforerad gips utan mineralull ovanför), A3 (20 mm mineralullsskivor klistrade direkt mot bjälklaget), A2 (40 mm mineralullsskivor direktklistrade), sist A1 (40 mm i bärverk med 160 mm luftspalt i mitten av rummet och 100 mm mineralull extra längs väggarna). Skicka gärna ett meddelande och berätta vilket alternativ du skulle föredra i ett rum där du ska lyssna på exv ett föredrag! En kortfattad beskrivning av klassrummet och materialegenskaperna i datormodellen finns här.
  • Hur stor osäkerhet man har i beräkning av efterklangstid med olika produkter, enligt SS-EN 12354-6, finns beskrivet i en rapport till SIS Tk 197. En liknande jämförelse gjordes hösten 2018 för SIS Tk 197 med uppmätta efterklangstider i 8 klassrum med två typer av ljudabsorbenter (tack till Ecophon). Resultaten bekräftade i stort sett den första jämförelsen från 2005, båda visar att dimensionering enligt Sabines formel stämmer bra i medeltal för perforerade ljudabsorbenter av gips, medan värdena tenderar att variera mer och generellt bli lite för korta i rum med ljudabsorbenter av mineralull, jämfört med fältmätningar. (Detta är dock inte något stort praktiskt problem, absorptionen räcker normalt ändå väl till för klassrum och liknande.)
  • P.S. 2016-08-10: ISO 11654 ska uppdateras:
    Jag har i uppdrag för ISO att föreslå komplement til alfa-w, som hanterar 125 Hz och lägger större vikt där ljudet har som mest energi, som gör att vi kan ställa krav direkt i "alfa_xx", utan behöva räkna upp ett antal detaljkrav. Ett förslag diskuteras nu, där olika typfall har simulerats med så kallad auralisering (CATT-Acoustic). Se Aktuellt om Inter-Noise artikel!
    2017-08-22: Alfa-w blir nog kvar trots allt, fördelarna med ett nytt mått uppvägde inte nackdelarna med att ändra. CD går vidare till DIS under 2018, men absorptionsklasserna A-D ser ut att försvinna vilket är bra.
    P.P.S. 2018-11-15: Blev inte så, ljudabsorptionsklasserna A-D blir kvar, standarden ändras inte. Materialindustrin var negativa till ändringen som framförallt konsulterna i ISO-kommittén ville driva igenom. Så kan det gå. 
  • Ljud och oljud - cd för utbildning och praktisk bullerdämpning. Prevent AB.
  • Hur ändras ljudet från biltrafik när man sätter upp trafikbullerskärmar ? Lyssna själv, Hammerglass har fått auraliseringar utförda av Chalmers (Listen-projektets modell):
    Länk till simuleringen (ändra inte hastigheten, bugg):

PDF-filer

För att läsa pdf-filer kan du behöva hämta (gratis) Acrobat reader.

  • Ny artikel i Bygg & Teknik 3/2022, som kompletterar tidigare debattartiklar (se nedan) om ljudförhållanden (särskilt stegljud) i trähus. Den redovisar även slutresultaten från forskningsprojektet AkuTimber vid Luleå tekniska högskola. Författare prof Fredrik Ljunggren och tekn dr Christian Simmons. Den kompletta artikeln (granskad) finns i Applied Acoustics, fritt tillgänglig här.
  • Ny artikel i Journal of Building Environment, om efterklangstidsmätningar ned till 20 Hz (inom AkuTimber-projektet vid LTU). Resultaten visar, att det inte finns någon mening att mäta T20 under 50 Hz, både för att osäkerheten är för stor och att inverkan på ljudnivån är försumbar. Artikeln här.
  • Ny artikel i Bygg & Teknik Nr 3 2021 om beräkningar av ljudisolering i hus med KL-stomme och Granabgolv, med nya indata som baseras på omfattande jämförelser med fältmätningar och laboratoriemätningar. F g artikel i Bygg & Teknik 3 2020, om tillförlitligheten i beräkningar av ljudisolering i trähus och betonghus. Artikel, något mer utförlig, presenterad på konferensen Euronoise 2021 finns här. 
  • Debattartikel Bygg & Teknik 3/20 "Störande stegljud i hus med trästomme är inte en myt". Artikeln kompletterar debattartikeln från 2019 (se nedan), med repliker på träindustrins artikel om ljud i trähus. Den redovisar även nya resultat från forskningsprojektet AkuTimber vid Luleå tekniska högskola.
  • Debattartikel Bygg & Teknik nr 3 2019: "Är störande ljud i trähus bara en myt? " Nej, resultat från flera stora forskningsprojekt pekar tvärtemot på att människor upplever stegljudsisoleringen som sämre i ett nybyggt trähus än i ett nytt betonghus. Men det är svårt för boende att få rättelse mot sådana störningar, lagen måste ändras.
  • Debattartikel Bygg & Teknik nr 3 2017: Ändra Trafikbullerförordningen.
    Undantaget för små lgh 35 m2 är inte bra. Det viktiga är att ställa tydliga krav på själva byggnaden så att de inte blir för varma, så att boende inte tvingas ha fönstren öppna. Ett vanligt missförstånd är att ”modern ventilation” skulle kunna kyla bort överskottsvärme vid solinstrålning, men där behövs andra åtgärder, t.ex. utvändiga solavskärmningar. TBF medför, att kraven på byggnaden måste vara mycket tydliga och följas upp i kontrollplanen. Tidigare har man sällan byggt där trafiken har gett buller och avgaser så tätt inpå byggnaden. Så regelverket måste anpassas till de nya förutsättningarna. >>>Artikeln
  • Debattartikel Bygg & Teknik 8/15: Tillåt bostäder i trafikbullerutsatta områden även utan ljuddämpad sida, med hårda krav på byggnadens utformning. >>>Artikeln
  • Kontrollplan och intyg för Slutbesked, som presenterades på FSB:s årsmöte i Visby 2015-05-06. Denna mall för tekniskt samråd är tänkt att underlätta genomgången av en byggnad mot krav i BBR avsnitt 7 Bullerskydd. Det kan finnas skäl att låta byggherren återkomma med förtydliganden om inte alla delar av byggnaden som påverkar bullerskyddet är projekterade vid samrådet. Byggnadsnämnden kan också besluta om att byggherren bör anlita en fristående sakkunnig /ljud, som kan använda denna kontrollplan som underlag för sitt arbete. Hämta mallen här.
  • Mätmetoden "SP Rapport 2015:02 Vägledning för mätning av ljudnivå i rum med stöd av SS-EN ISO 10052/16032". Larsson K, Simmons C". Rapporten till Folkhälsomyndigheten om mätning av ljudnivåer enligt SS-EN ISO 16032 och 10052 och Socialstyrelsen handbok baseras på en tidigare studie,  "Metoder för ljudnivmätning i bostäder, skolor m m" från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, PX 29048, Simmons C. Tanken är att den även ska läggas till grund för ett förslag till ISO om ändringar av standarderna, men fler länder ska samla erfarenhet innan revidering påbörjas.
  • Handbok "Ljud från rörinstallationer" från Installatörs-företagen (tidigare VVS-företagen): praktiska och godkända åtgärder för att dämpa luftljud och stomljud från rörsystem, WC, värmepumpar m m: Köp tryckt ex eller ladda ned handboken här.
  • Forskarnätverket COST TU0901 har haft sitt slutmöte och alla resultat finns i två e-books (www.costtu0901.eu). Hämta Delrapport 1. För delrapport 2, kontakta mig. Sverige bidrog med en enkätmall som provats ut i SBUF 12311 och AkuLite-projekten, för att utvärdera hur de boende betygssätter ljudmiljön i bostadshus, på basis av ISO/TS 15666. Bakgrunden beskrivs i ett "exjobb" och arbetsgruppens rapport "Developing a Uniform Questionnaire for Socio- Acoustic Surveys in Residential Buildings.pdf. Author Simmons, C. (COST-TU0901 E-book Chapter 06, www.costtu0901.eu)" hämta här. Enkätmallen "Störs du av buller?" finns på flera språk. Instruktioner: Ladda ned Wordfilen, anpassa tillämpliga delar av följebrevet och sidorna 3-4 om byggnadsdata, men ÄNDRA INTE sida 2 enkätmall och LÄGG INTE TILL egna frågor eller annan text, eftersom detta försämrar möjligheten att jämföra olika undersökningar. Bidra till ett ökat vetande genom att meddela mig om enkätresultat som erhållits med mallen. Läs gärna SBUF/AkuLite-rapporten 2 först eller åtminstone Bygg & Teknikartikeln. När detta är införstått, hämta Wordfil här.
  • After a long road, which started in the COST TU0901 project 'Integrating and Harmonizing Sound Insulation Aspect in Sustainable Urban Housing Constructions' which ran from 2009 to 2013, the Acoustic Classification Scheme has finally been published as ISO TS 19488:2021 Acoustic Classification of Dwellings, available at www.sis.se. One of the most complicated question to agree on was the use of DnT,w+C50-5000 as the preferred single number quantity. The correlation of various SNQ's to the subjective rating of annoyance from airborne sounds from adjacent dwellings has been studied further since the COST TU 0901 concluded, with poor correlation to voices etcetera but more pronounced to bass sounds. The paper is available here.
  • INNOvationsprojektet: En intervjustudie om hur ett mer gynnsamt innovationsklimat i husbyggnadsbranschen skulle kunna medföra att fler idéer får chansen att utvecklas till beprövade och säkra produkter. Genomförd med praktiskt och ekonomiskt stöd av bland andra Cementa AB, Christian Berner AB, Europrofil AB, Sto Scandinavia AB. Författaren svarar dock själv för slutsatserna i rapporten. Läs mera:
    • artikel i Bygg & Teknik 2/2014 "Låt tillverkningsföretagen utveckla innovativa och säkra byggprodukter"
    • huvudrapporten (publicerad med tillstånd av uppdragsgivarna, för benämning vid citering se sidan 1)
    •Jonas Anund, KTH: (http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3785875.ece) Borätter byggs som isolerade
    skokartonger Artikeln
    •Fredrik von Platen, fd stf GD Boverket: Blogg: Hela bostadsmarknaden har gått i baklås
    (http://www.byggvarlden.se/gastbloggen/2013-08-20/hela-bostadsmarknaden-har-gatt-i-baklas) Artikeln
    • Byggvärlden: Branschkritik sprids i sociala medier
    (http://www.byggvarlden.se/nyheter/branschkritik-sprids-i-sociala-medier) Artikeln
    •SBUF projekt 12674 Slutrapport Luleå TU Susanne Engström:
    Kunders mottaglighet för entreprenörers innovationer Rapporten
  • SP:s marknadsöversikt över stegljudsdämpning för olika golvprodukter. Uppdaterad länk till rapport 2012:47 finns här. I översikten finns även en del förklaringar, och en tabell över luft- och stegljudsisolering i ett antal vanligt förekommande hus med betongstomme. De kommer från bilaga B i SS 25267:2004, som inte finns kvar i 2015 års utgåva. Från dessa tabeller kan man relativt enkelt beräkna vilken ljudklass som uppnås med vald golvbeläggning. På så vis kan tillverkarna ta fram översikter som är enkla att tillämpa. För akustiker finns BASTIAN- och SONarchitect-databaserna, som räknar i tersband för aktuella byggnadsutformningar.

    SP Rapport 2012:47. Larsson, K.
    Stegljudstestade golvbeläggningar
    Floor coverings - reduction in impact sound pressure level
    ISBN 978-91-87017-65-0 ISSN 0284-5172
  • Alla rapporter från AkuLite-projektet har sammanställts av projektledaren Klas Hagberg vid WSP, se förteckning nedan (link to reports from the AkuLite-project compiled by Klas Hagberg, WSP)
  • LTU:s fortsättningsprojekt för FORMAS. Rapporter från Aku20 finns på LTU:s hemsida.
    Fortsättning följer 2019-2021, nu kallat AkuTimber - – Fler trähus för ett klimatsmart och hållbart samhällsbyggande 2019 – 2021, med stöd av Energimyndigheten.
  • Artikel (Bygg&Teknik) om ISO/NP 16717, förslag till ersättare för ISO 717 om hur vägda sammanfattningsvärden och spektrumanpassningstermer ska uttryckas enklare och beräknas så att ljudnivåskillnaden mellan två rum stämmer mot vanligt förekommande luftljud och stegljud i bostäder. Läs: Bygg & Teknik 2012-7. 2015-09-28: ISO TC 43 har beslutat stoppa arbetet, vilket medför att ISO 717 blir kvar tills mer forskning visar vilka fördelar och nackdelar som nya krav ned till 50 Hz skulle medföra. Mätmetoder i lab utvecklas parallellt, så att alla länder kan mäta ned till 50 Hz (vilket vissa ackrediterade lab är förhindrade att göra idag). Utvecklingen fortsätter inom arbetet med ISO/FDIS 19488, ljudklassning av bostäder, där det såg ut att finnas konsensus om att redovisa ljudklass både med 100-3150 och 50-5000 Hz i kraven. Men slutversionen blockerades av några länder, trots att mer än 70% ville fastställa förslaget till internationell ISO-standard.
  • Min doktorsavhandling "Managing uncertainty in building acoustics: comparisons of predictions with the 12354 standards to measurements" från 2009 finns på Luleå tekniska universitets bibliotek, ladda ned från LTU (med sammanfattning) eller kontakta oss.
  • SBUF projektet om stomljud är färdigt, slutrapport och bilagor finns på SBUF:s hemsida www.sbuf.se. Här finns en del utmaningar för både byggare och akustiker, men potentialen för att slippa utrymmes- och kostnadskrävande tilläggsisoleringar motiverar att man anstränger sig lite extra. Christian Berner AB och Vibratec AB har bra lösningar på vanliga stomljudsproblem. Se även handboken från VVS Företagen ovan.
  • Nordtestprojektet om ny mätmetod för stomljudseffekt är också färdigt och metoden NT ACOU 117 finns på Nordtests hemsida www.nordtest.info. BASTIAN-databasen har uppdaterats i augusti 2009 med indata för ett antal stomljudskällor. Indata märkta med A-weighted... är ordnade så, att beräknad L'n,w Ci50-2500 är lika med den A-vägda ljudtrycksnivån för stomljudskällan, med hänsyn till stomljud i frekvensområdet 25-5000 Hz. Fn fungerar detta enbart med betongväggar eller bjälklag, men mätmetoden har en instruktion för mätning på lätta konstruktioner. Värdet gäller då bara för den provade konstellationen. Läs mer
  • Handbok i byggakustik från Boverket: Bullerskydd i bostäder och lokaler. Den är fullspäckad med tips om hur SS 25267 och -68 kan användas för att styra hanteringen av ljudfrågor mot minsta risk och förväntade resultat. Ladda ned eller köp (300kr) handboken från Boverket. 2018-11-15: Uppdatering pausad, mycket osäkert om den alls kommer att ges ut, det beror mycket på vad regelförenklingskommittén kommer fram till...troligen förs delar av den över till PBL Kunskapsbanken under 2021 eller 2022, när de nya föreskrifterna om bullerskydd är klara.
  • Bostäder och nya ljudkrav - en jämförelse för Boverkets Byggkostnadsforum av hur reglerna i SS 25267:2004 verkar på hyresbostäder 2000-2005 jämfört med SS 02 52 67:1998. Läs mera
  • Bakgrunden till indata för betongkonstruktioner i BASTIAN-databasen är beskriven i en teknisk rapport från Delta Akustik & Vibration, som finns att läsa här.
  • Bygg&Teknik, april 2005. Vi har ordnat en jämförelsemätning med de nya mätmetoderna ISO 140-14 och SS 25267 bil H. Ett stort antal laboratorier i Norden kom till Mölndal, och fick då mäta ljudisolering mellan ett antal rum. Mät- och beräkningsosäkerheten sammanfattas här. Säkerhetsmarginalen vid projektering med hänsyn till mätosäkerhet anges. In the NORDTEST NT tech report 603 Läs rapport NT Tech 603.),
  • Bygg&Teknik, april 2005: Ny databas med ljudisolering i gamla konstruktioner, anpassade till beräkning enligt SS-EN 12354 (BASTIAN). Abonnenter på databasen (se länk BASTIAN) får denna databas med abonnemanget utan merkostnad. Beställ gärna rapport 0405 från Svensk Byggtjänst (SBUF projekt 11254), där finns många praktiska råd till byggare. Eller ladda ned rapporten och bilaga-databas och BT-artikeln.
  • Inter-noise, augusti 2004: Conference paper on the database for calculations of sound insulation in existing Swedish rental houses. The BASTIAN-database has been expanded with about 170 constructions. Read the paper!
  • Forum Acusticum 2002, Secchi, Fausti. Comparing sound reduction index field-lab
  • Bygg&Teknik, mars 2004: SS 25267 - Ny utgåva av standarden för ljudklassning av bostäder förenklar hanteringen av ljudfrågorna. Ljudklass C enligt denna nya utgåva uppfyller BBR:s föreskriftskrav enligt Boverket.
  • Bygg&Teknik, februari 2003. Kan lätta bjälklag ersätta tunga?

Böcker

  • Byggnadsakustik. En praktisk handbok. Åkerlöf, Leif. Svensk Byggtjänst Förlag. ISBN:9173329177.
  • Ventilation. Danielsson, Sören/Nyman, Henry. Prevent, Sverige. ISBN:9175226324.
  • Akustik. l, Kort ljudlära med tillämpningar på absorption, isolering och bullerdämpning. Lindblad, Sven. Lund : LTH, 1973. ISBN:99-0715476-8.
  • Akustik & buller. Johnny Andersson Stockholm : Svensk byggtjänst, 1998 ISBN:91-7332-727-1.
  • Structure-borne Sound. Ungar, E.E./Heckl, M., Cremer L. Hardback. Springer-Verlag Berlin and Heidelberg GmbH & Co. KG, UK, 198812. ISBN:3540182411.
  • 2015-09-28: Boverkets handbok "Bullerskydd i bostäder och lokaler" gavs ut 2007. En uppdatering planeras vara klar i januari 2016. Arbetet pausat, se punkten ovan.

Projektrapporter (Research project reports)

AkuLite - impact sound single number ratings

Det svenska nationella projektet AkuLite – Akustik och vibrationer i lätta byggnader avslutades under 2014. Det har rapporterats i en särskild serie AkuLite rapporter som kan beställas från SP via följande länkar. Listan nedan har sammanställts av projektledaren Klas Hagberg vid WSP och finns även på SP:s hemsida. 

I LTU:s projekt för FORMAS "Aku20" undersöks fler konstruktioner med ungefär samma metodik, som kommer att breda databasen som ligger bakom förslagen till nya entalsvärden för stegljud. Det finns flera artiklar i Applied Acoustics och i Bygg & Teknik.

P.S. 2018-11-15: Databasen kommer att breddas med ännu fler enkäter och mätningar i nya hustyper och ev även i äldre betonghus. Projektet heter AkuTimber – Fler trähus för ett klimatsmart och hållbart samhällsbyggande 2019 – 2021 (med stöd av Energimyndigheten). Rapportering kan väntas i slutet av 2021. Se även Bygg & Teknik artiklar längre upp i denna lista.

Ljudisolering i trähus : en handbok för konstruktörer. AkuLite Rapport 1
Se mer info & beställ >>

Acoustical Performance of Apartment Buildings – Resident's Survey and Field Measurements. AkuLite Report 2
Se mer info & ladda ner >>

Uncertainties of room average sound pressure levels measured in the field according to the draft standard ISO 16283-1 : Experiences from a few case studies. AkuLite Report 3
Se mer info & ladda ner >>

Physical and psycho-vibratory testing of wooden floors. AkuLite Report 4
Se mer info & ladda ner >>

Psycho-vibratory evaluation of timber floors – Existent criteria, measurement protocols, analysis of objective data and determination of design indicators of vibration acceptability and vibration annoyance. AkuLite Report 5
Se mer info & ladda ner >>

Vibration Performance of Apartment Buildings with Wooden Lightweight Frame-work – Residents Survey and Field Measurements. AkuLite Report 6
Se mer info & ladda ner >>

Laboratory listening tests. AkuLite Report 7
Se mer info & ladda ner >>

Data från byggakustiska fältmätningar och enkätundersökningar i flerfamiljshus. AkuLite Rapport 8
Se mer info & ladda ner >>

Nytt entalsvärde för stegljud – Rapport till standardiseringen för ISO 16717 och COST TU 0901
Ladda ned (Konferensartikel inter-noise 2013, Findings from the AkuLite project. Hagberg K, Ljunggren F, Simmons C

Tre exempel på akustiklösningar i träbyggande. AkuLite Rapport 10
Se mer info & ladda ner >>

Finite Element Modelling of a Timber Volume Element Based Building with Elastic Layer Isolators. AkuLite Report 11
Se mer info & ladda ner >>

AkuLite – Sammanställning av resultat och workshop för industrin. AkuLite Rapport 12
Se mer info & ladda ner >>